.

Idag har vi varit på utställning i Enköping. Jag velade fram och tillbaka om jag skulle åka eller ej, men jag ångrar det inte ett dyft. Var så otroligt trevlig och kul, tack allihopa! Elvira var nog den som hade roligast av alla. Hon showade runt i ringen som aldrig förr. De inledande orden i hennes kritik lyder: Glad och lycklig! haha det gjorde MIG lycklig. Jag tycker att det är så skönt med en glad hund, även om jag har lite ont i fingrarna efter att ha försökt hålla emot Elvira som ville pussa på alla som gick förbi (förutom faraohundarna som var läskiga). Hon är så slut nu, och jag förstår henne.

Today we went to a sight-hound-show in Enköping. At first, I couldn't make up my mind about if I should go or not. But I'm so glad I decided to go. It was so much fun, thank you all! But, I think Elvira was the one who hade the most fun. She danced around in the ring (and much more outside the ring). The first words in her critic was Joyfull and Happy, and that made me happy. It feels so good having a happy dog, even dought my fingers hurt. Elvira wanted to kiss everyone she met at the show (exept the faraos, those where scary). She is so tired no, and I understand her.

Det verkar som om Elvira gillar utställningarna mer och mer. Hon var mycket lugnare i ringen som liten valp. Men snälla, notera: I ringen. På handlerträningen så är hon så skötsam och lugn, måste vara något speciellt med själva utställningarna: Alla tittar på mig-syndromet kanske?!

It seems like Elvira is enjoying the shows more and more, she was much calmer and well behaved as a small puppy IN the ring. Please note: IN the ring. At show-practise she was so well behaved, must be someting special with the actual shows. Everyone looking at me-syndrome!

Sedan måste jag också tillägga att jag faktiskt är lite stolt över mig själv. Jag har övervunnit min nervositet, tror jag.

I need to ad something: I'm actually a little proud of my selfe as well. It seems like I overcome my stupid thing of beeing nervous.