.

Oj vad vi hunnit med mycket, kommer knappt ihåg vad. Förra helgen var vi iaf på två utställningar i Öterbybruk. Salukiringens rasspecial gick över förväntan. Viran placerade sig som 4a med HP i juniorklassen... i konkurrensen av nio tikar. Jag tror kanske att hon kunnat kliva upp lite i konkurrensen om hon rört sig bättre. Av någon anledning var hon stel i ena hasen vilken domaren påpekade i kritiken. Antar att det kan bero på att hon under löpet inte alls ville springa och sedan efter löpet ville ha ut all energi. Så kanske var det någon muskel som var stel efter hennes tokrus. Spekulera kan man bli tokig av. Vi är iaf oerhört nöjda med dagen.

Söndagen var också Virans sista utställning i juniorklass och den kunde så klart ha gått bättre... hon åkte ut på en tvåa. Domaren tyckte att hon var för kort och hög, att hon var väldigt vacker stående med behövde utveckla sina rörelser. Vi var dock i gott sällskap eller hur jag ska uttrycka det... bland annat var det bara en av fem juniortikar som fick en etta. Elviras bror fick dock sitt första CK och placerade sig som trea bland juniorhanarna. Det var iaf en riktigt härlig dag det här med och den där tvåan ser vi faktiskt i skenet av "näst högsta kvaltitetsbetyg" haha. Vi hade kul och det är det som räknas.

På måndag åkte jag och Viran med Anna och hennes pojkar till LC-träningen i Täby. Viran sprang så fint så, jag har ingen son helst kunskap till att bedöma HUR hon sprang. Men de kunniga sa att hon var riktigt duktig. Nu ligger vi lågt med träningen tills vi hittat en bra stödhund till Viran. Tydligen springer hon rent och bra och jag vill inte riskera att förstöra det med att släppa henne med en hund hon ofta springer och busar med... inte första gången. Sjåpiga jag. Ett alternativ är Rasul, han springer så rent och snyggt och blir inte Viran för busig med honom i starten så kan det absolut vara ett alternativ. Men vi får se... träning i Norsborg imorgon. Vi åker om hon har någon att springa med... är flera som sagt att hon nog inte ska springa så många fler gånger ensam... Jag hoppas innerligt att hon fixar att springa lika snyggt och rent med en annan hund... vore så kul att få licens på henne i augusti.

Tisdag var det jobb som gällde för mig... vilodag för Viran. Onsdag var det jobb igen. Torsdag jobb, sedan en kvällstur i skogarna på Ingarö med Anna och gänget. Fredag jobb. Lördag fm spenderades i fårhagen i Kungenskurva tillsammans med Jenny, Khira, Tea, Frode mfl... Sedan pizza med Jenny innan vi svängde förbi Älvsjö för att lämna Viran hons Billys mamma. Billy spenderade hela lördagen i Högdalen... fotograferade galna downhillare som körde av vägen. Ska uppdatera hans hemsida med bilder snart. Så håll utkik!

Efter att vi lämnat Viran släppte Jenny av mig i Alvik, tog tunnelbanan in till Hötorget och promenerade sedan ut till Skeppsholmen där jag spenderade en timme i solen innan jobbet...

Igår var det så dags för föreläsning om hur man förebygger skador hos kapplöpningshunden och hur man tar hand om det räkar bli en skada. Oerhört intressant föreläsning. Fick en del stretchövningar till Viran... Hon har antagligen lite väl korta muskler på utsidan av låren, så de ska vi nu få långa och fina. Kanske blir rörelserna i ringen lite mjukare och mer avslappnade om vi får til musklerna. Efter föreläsningen var det grill-middag hos Billys föräldrar. Kvällen fortsatte sedan med att jobba på min systerdotters studentklänning... vi närmar oss slutet på den. Tack och lov. Förhoppningsvis blir hon nöjd med den.

Nu är det iaf ny vecka... jobb ikväll... hittar vi en bra stödhund så blir det LC-träning imorgon. Jobb på onsdag, studentfirande på torsdag... eventuellt jobb på fredag och defenitivt jobb lördag och söndag.

Viran är dessutom anmäld till lite utställningar... Pite, Råne, Alfta och Lövudden*2. Vi har en skön norrlandstripp framför oss... stannar i en vecka. Jag, Billy, syrran och kanske även Kent bilar upp, stannar ca en vecka innan vi bilar ner igen... Mygg och midnattsol här kommer vi!

Elvira is waiting for her turn... it's a looong wait...

She got her muzzle on... it's closing in...

Unfortunately it became darker and darker... not photo-friendly... but finaly it was Elviras turn...

Photos by Billy Björk

Elviras first heat is finaly over.. And we are doing some practising... Big show in Österbybruk the up coming weekend.

Det är väl knappast ett nytt fenomen att kvinnor av generation "äldre" vill/förväntas se yngre ut. Men, vad är det för underligt som sker på stan? Är det våren? Är det en ålderkris i skuggan av finanskrisen? Är det en billigare väg än kniv och botox till ungdomens källa? Eller är det bara ren skär dålig självkänsla? Eller bara mina alldeles alldeles egna fördomar...

Den senaste tiden har jag stött på fler och fler kvinnor i, vad jag kan uppskatta, 50-60+ årsåldern som klär sig, sminkar sig och försöker bete sig som tonåringar. Jag möter dem på bussen, i bankomatkön och på konsum. De är ofta väldigt sminkade (tänk tonåring på väg ut på fest) har färgat och otroligt stylat hår och klär sig i, just det: tonårskläder. Allt som oftast matchas detta med skyhöga klackar. I mina ögon ser dessa kvinnor utklädda ut, som om de spelar ett spel - ett spel de dessutom inte behärskar.

Jag tycker det ser ganska så befängt ut! De beter sig som omde var 20, nej förlåt... som om de var 16! Även om du nu i kropp och sinne känner dig som 16 så behöver du inte klä ut dig till den åldern. Kanske lite värdighet och smak? Inte för att varje kvinna som passerat femtiostrecket behöver klä sig om en tant.

Jag undrar om dessa kvinnor möjligen tänkt tanken att de faktiskt ser mycket äldre ut än vad de i själva verker är där de spatserar fram i sina tonårsoutfits. Eller kanske hänger den kopplingen samman med att jag reflekterar över åldern på ett  helt annat sätt när en kvinna "spökat ut sig" i kläder som kanske inte riktigt passar henne, än om hon kommit i kläder mer passande en världsvan kvinna?

Det var ett tag sedan sist... och mycket har hunnit hända: Som jag kort nämnde i förra inlägget så har vi haft finbesök gånger 2: först Jessica med Cahreraz och sedan även Petra med Nashira och Vega. Den helgen avslutades med en utställning i Västerås. Elviras resultat blev 1/4 och jag var riktigt nöjd med både kritik och hennes uppförande i ringen. Elvira var så trött efter den spännande helgen att två galoppsprång var allt hon orkade med i busväg inne i ringen. Tyvärr så innebar det att hennes vanliga gnista inte riktigt fanns där... men det tar vi igen nästa gång!

Sedan var det måndag och ny vecka. Jag och Elvira liftade med min syster upp till Skavlöten i Täby och där fick Elvira testa på LC... hon var superduktig - enligt mig och jag var väldigt stolt över mitt vita yrväder. Hon var väldigt fokuserad på trasan men sparade ganska mycket energi mellan loppen. Visst stod hon och slet och skrek lite, men hon var förvånansvärt samlad. Lite sur också på att det var andra som fick jaga HENNES trasa. Munkorgen hade vi tjuvtränat med henne i soffan, vi har ju fått låna Vegas munkorg av snällaste Petra.

Dagen efter LC-träningen bestämde sig Elvira för att bli en stor flicka... hon började löpa. Hon är väl kanske inte riktigt sig själv just nu. Helst vill hon bara ligga hemma i sängen, invirad i duntäcket. Mat är inge vidare intressant, fast det brukar det ju inte vara annars heller. På vanliga promenader är det inte heller någon direkt fart på henne. Däremot är det superkul att träna, vilket vi gjort varannan kväll den här veckan. Eftersom vi inte har några inhängnader i närheten så blir lösspringet bortprioriterat just nu, istället har vi tagit långa promenader, cyklat och som jag nämnde ovan: tränat. Hon är världens tonåring med riktigt mycket ludd i öronen och detta försöker vi nu råda bot på. Mycket skinka går det år och vi tränar med världens bästa störning: ett stort gäng harar. Hon är så otroligt duktig. Mestadels tränar vi på kontakt, följsamhet och INKALLNING men även lite inför kommande utställningar. Tränar på att hon ska ställa upp sig själv och även följa mig utan koppel. Det går över förväntan. Jag hade glömt bort hur kul det är att träna så här med henne. Hon verkligen älskar att samarbeta denna lilla tjej. Och hon kommer som ett skott på inkallningen, harar till trots (ja de sitter utanför gallret, vi tränar på en liten liten fotbollsplan som är delvis inhägnad).

Sedan har vi umgåtts med kära syster också. Fotograferat Annie som nuhunnit bli 9 månader: titta på min systers hemsida: http://www.chickabee.se

Själv så har jag jobbat, inte skrivit på uppsatsen (jag skyller detta på att hantverkarna slagborrar i trappuppgången mallen 7 och 16 måndag- fredag). Ska på möte på jobbet på tisdag, jag har krävt förändringar men mest hoppas jag på att jag ska hitta ett annat jobb, om nu inte någon skulle få för sig att ge mig mer tider och mer i lön.

Mest av allt så saknar jag Billy just nu! Vill att tiden ska gå fortare...




It's been a while... and it's been a lot going on in our lifes. As i mention we had lovely visit times two: first Jessica and Cahreraz and then Petra, Nashira and Vega. That weekend ended up with a dog-show where Elvira got the result 1/4. I'm really pleased with her critique and her behavior in the ring, she was so tired that al she manage besides running nicely was two jumps. Unfortunately this also ment she wasn't as "sparkling" as she use to be... But next time!

After that, a new week and a new monday. Me and Elvira went to Skavlöten/Täby to try out LC. Elvira did sooo good (according to me) and I'm so happy with her. She was pretty calm outside the track, a little bitt crumpy because th other was chasing HER lure. It was as if she was saving the energy to her own running after the lure. Petra was so nice and lended us Vegas muzzle, so we did some practis of wearing it at home in the sofa.

The day after she tried out LC she decided to become a big girl and entered her very first heat... She's not really her selfe and would like to stay in bed all day long. Doesn't want food, but thats no news... And shes walking real slow on our (accordin th her) booooring walks. Because we don't have any fenced areas next to us, there have been almost no running "free" at all. Insted we been on long walk, take a tour with the bike and then doing some training... And we have done it with some real disturbens.... a whole bunch of hares. She's so so so so goodm and she thinks it so funny. So every second day we done it... she's a real teenager and doesn't want to listen to me all the time, but now she's comes running to me as soon as I call for her (it took a lot of ham to get her ears back), we're also fokusing on to get good contact with eachotherm and for Elvira to follow me... And on top of this we been doing some practising to the upcoming show, and that we're doing without the leash.

Besides all this we been hanging around at my sisters place a lot... also took some pics of Annie whos now 9 months old, take a look at my sisters homepage: http://www.chickabee.se

Me, I, me have been working. there will be a meating at work on tuesday... I  want some changes or actually I would like something else to do. Or at leas mor hours and more money.

But most of all... I'm missing Billy and I want the time to spinn faster...

Det har verkligen varit en underbar helg med besök av Jessica och Cahreraz (Elviras bror) fredag-söndag, besök hos syskonens uppfödare på fredag och besök av Petra, Vega och Nashira på lördag. Idag, söndag var det dessutom utställning i Västerås... en slät etta men med väldigt fin kritik, så vi är väldigt nöjda även med söndagen.

Vi har spenderat fler timmar ute än inne, vi har grillat otroligt god lax med tillhörande potatis, tomater och champinjoner. Tagit genvägar som sannerligen blev senvägar. Hundarna har busat och sprungit och myst ihop. Vilja har varit lite förskräckt för alla hundar som varit på besök vilket resulterade i att hon imorse satt som en ekorre - redo att fly - i sängen så fort hon hörde Cahreraz tassa omkring i vardagsrummet.

Tack tjejer (och Cahreraz) för en härlig helg!




We had a really lovely weekend, Jessica and Cahreraz (Elviras brother) visited us friday-sundag, on friday we visited the siblings breeders and on saturdat Petra, Vega and Nashira visited us. Today we went to a dao-show in Västerås, maby not so good place, but oh so good critique! In proud and happy!

Elvira och Annie gillar att tugga på varandra. Jag gillar inte att ta hand om efterföljderna av detta: trassel och knutar, därför gjorde jag en lösning på problemet. Inget mer trassel! och den är gjort i ett tunt tunt tyg så den kommer inte bli för varm heller!

Elvira and my sisters puppy Annie loves to chew on each other. I don't like to deal with all the tangle this means... so I made a sulotion.... No more tangleing! And it's in a light fabric, so it wont be to warm.

Bakom min rygg ligger Vilja ihopkurad. Det är bara att inse att jag har de två mysigaste flickorna i världen. Det finns inte den minsta risk för att känna sig ensam i sällskap av dessa två underbara väsen.

Behind my back you find Vilja sleeping. You have to realise the fact that I got the best and cosiest girls in the world. No risk to feel alone with theese two lovely creatures.

Don't have any time right now to tell you about whats going on in our life. But, I promise, if I'm not to tired tonight when I come home... I will tell you almost all about it ;-)

Billy är iväg på någon TV_produktion. B-lagen i Hockey för att vara exakt - alltså lagen som inte är tillräckligt bra för att delta i A-VM lite senare i vår. Nio dagar i öst, sedan är han hemma i två innan han åker till Schweiz och det verkliga världsmästerskapen i Hockey.

Billy is off working with some TV-production, the B-teams in Hockey to be exact -  the teams that arn't good enought to be in the A-VM later on. So nine days off east then he's home för two days before he's off to Switzerland and the real world championship in Hockey.

Bilder från mobilen, det första taget igår vid Slussen medan jag väntade på trevligt sällskap av Maria, Lisa, Puzzel och Hasib. Den andra tagen idag när vi satt och mös i solen i Hammarbysjöstad.

Pictures from my mobile, the first is taken yesterday morning when I was witing for Maria, Lisa, Puzzel and Hasib. The second one, from our lovely time in the in the sun in Hammarbysjöstad.

Idag är det galenpanna av en helt annan anledning. Hon har glömt både öron och vett någonstans och ingen av oss kan hitta dem. Hormonerna kokar i hennes huvud och gör att hon beter sig som en riktig stolle. En smutshög bredvid vägen är jätteläskig och av blotta synen av den studsar hon rätt upp i luften. Bilarna är så roliga, att fick hon bestämma så skulle hon springa fram till dem allihopa och pussa dem (i farten helst). Ser hon en hund 500 m bort så måste den få veta vem som bestämmer. Detta visar hon med att blåsa upp sig så stor hon bara kan, och sen säger hon boff, boff med sin allra mörkaste röst (nej hon säger inte voff, hon säger BOFF). Träffar vi istället en söt liten valp, ja då är den det läskigaste vi någonsin mött. "Men matte, varför fattar du inte? Den där besten är riktigt farlig och den kommer göra oss illa om vi inte springer, om vi inte springer som faaan... NU... kom igen matte!"

Vaknade hon på fel sida idag? Hon har verkligen glömt både öron och vett. Var är min lilla charmiga prinsessa? Hoppas innerligt att hon är tillbaka imorgon (senast). Nedrans tonåring! Det var verkligen en intressant promenad vi hade idag och hon är sannerligen en äkta tonåring utan öron. Det här kommer och går och är verkligen inget bestående tillstånd (tack och lov) och det kommer allt mer sällan nu för tiden. Jag slutar ändå inte att förvånas varje gång hon förvandlas till detta tonårsmonster. De stunder då hon tycks ha glömt allt hon någonsin lärt sig - sitt namn, att komma när jag ropar osv osv. Tack och lov så brukar min underbara lilla vän vara tillbaka i sitt rätta jag nästkommande dag. Jag tror på fullaste allvar att hon har störtkul när jag får allt mer grå hårstrån för varje besök hos oss tonårs-Elvira gör.

Det är tur att hon i vanliga fall är så söt och underbar att det går att bita ihop vid dessa tillfällen.

Today, she's crazy in another way. She forgottened her ears and her sense somewhere. And nither of us can find them. The hormones are making her act like a real fool. A pile of dirt next to the road is really scary and she jumpes straight up in the air. And the cars are so funny that she would like to kiss them all (while they are driving). The dog she see 500 m away got to know who's the boss - and this she shows by making her apperence as big as possible and then she says boff, boff with her deepest voice (no she doesn't say voff, she says BOFF). But he puppy close to her, oh it's so scary that we need to run. "Why don't you understand mum? That beast is dangerous and it's going to hurt us if we don't run... if we don't run like hell... NOW... come on mum!"

Did she wake up on the wrong side of the bed today? Where is my little charming princess? Hopefully she's back tomorrow. Damn teenager! It was a real interesting walk we had today. She's beeing a real teenager with no ears. This comes and goes, it isn't as often as it used to be, but I'm as surpriced as ever, everytime she turnes into this "monster". She seems to forgotten everything she ever learnd. She don't know her name, she don't know what I want when I call for her. Luckely, the following day she's the best girl in the world again. I think she's playing with me!

It's so lucky she is the sweet and the most wounderful girl she is, with that in mind, I can cope with this moments.

Hon är alltid galen min lilla tjej, alltid galen. Hon skulle verkligen se underlig ut med korta ben / She's always crasy my little girl, always.  She would indeed look very strange if she had short legs ;)

Efter en underbar långpromenad skynda vi oss hem, Elvira somnade redan på bussen. Bytte ut hennes sällskap mot massvis med papper och min dator och begav mig sedan till Medis för att möta Monica. Vi var duktiga och pluggade ganska flitigt i tre timmar. / After a long wounderful walk me and Elvira hurried home. Elvira fell asleep on the bus. Changed her company towards the company of lots of papers and my computer and heded to Medis and my study-meeting with Monica. We were real good and studied for about three hours.

Tog med mig kameran på morgonpromenaden med Elvira och hittade faktiskt en hel del vårtecken. För att behålla lite vårdighet så blev bara Snödropparna på marknivån som blev föevigade. Kröp omkring i buskarna och upptäckte att en tant stod och stirrade på mig. Hmm...

Brought the camera on my morningwalk with Elvira, and I did find some signs of spring.